Vattenskador
Vattenskador i flerbostadshus
Vad kan den enskilde bostadsrättsinnehavaren göra för att förebygga vattenskador?
- Avstängningsventiler i kök och badrum måste konditioneras, dvs. flyttas/röras regelbundet.
- Bygg inte trösklar runt golvbrunnen i badrummet. Vid översvämning ska vattnet fritt kunna rinna ner i golvbrunnen och inte ut på golvet genom tröskeln och ut i resten av lägenheten.
- Lägg en droppskyddsbricka under diskmaskin, tvättmaskin, kyl och frys: eftersom du då ser läckan då vattnet rinner ut på golvet. Tänk på att du enligt svensk lag skall ha en droppskyddsbricka som läckageskydd under din kyl/frys, och att försäkringsbolagen inte betalar för eventuell skada om du inte har det.
- Att byta vatten- och avloppsansluten utrustning i tid.
Om vattenskador i flerbostadshus i allmänhet kan man läsa om på Bostadsrätterna Bostadsrätterna | Vattenskador. Där läser vi att: "De i särklass vanligaste och dyraste skadorna i fastigheter är vattenskador. De orsakar enorma kostnader, totalt cirka 100 miljoner kronor i veckan i Sverige”.
Det allra senaste om hur man bäst förebygger vattenskador ser du i informationen för Säker Vatteninstallation: Gällande branschregler - Säker Vatten
Att det inträffar vattenskador är en risk som man får leva med.
Senast det hände i vårt hus var nyåret 2004. Då sprack en vattencistern till en av toaletterna på översta våningsplanet och under flera dygn rann det vatten längs rören i ett av rörschakten. Det läckte in i våningarna under och ända ner till källaren. Eftersom det inte var första gången som en vattencistern sprack, beslöt styrelsen - för att inte ta några onödiga risker - att byta ut samtliga äldre cisterner i huset.
Saneringsarbete i samband med vattenskador är som ofta besvärliga och störande. Det händer att måste man ha en byggtork stående i lägenheten och brumma i ett par tre veckors tid.