Historik

En första etapp stod klar 1951, och året efter förlängdes huset med delen som ligger söder om trapphuset. Dessa etappskillnader är knappast synliga idag, förutom genom en vinklad linje i terrazzo-golvet. Den som är intresserad av ritningarna finner dem under fliken Arkiv.

Arkitekt var Hans Westman (1905-91). Westman och hans medarbetare dominerade under fyrtio- och femtiotalen Lunds bebyggelseutveckling och har svarat för ritningarna till fem av de sju större husen mellan Stora Tomegatan och Agardhsgatan.

Vår byggnad har sex våningar, men den översta har, som det hette vid pressvisningen, "Direktkontakt med sjunde himlen" genom att korridorrummen fick ett sovloft. I dagens lägenheter har sovloft slagits ihop till ett par mindre rum i etage.

Fasaderna är veckade på ett sätt som påminner om grannhuset St. Thomas 31, så att balkongerna får ett skyddat hörn. Smålands Nation kostade på varje korridorrum en egen balkong, vilket medfört att dessa kommit att dominera fasaden. Ett litet mellanrum mellan balkongerna gör att murpelarna framträder och ger fasaderna även en vertikal uppdelning.

Byggnaden har fasader av rött hålkälstegel, vilket Westman använde i många projekt vid den tiden. Fönsterna målades vita liksom balkongräckena som enligt ritningarna skulle utformas med figursågade träspjälor i ett par olika varianter. Denna moderna snickarglädje, som Westman kallade det, kom som i så många liknande fall att förenklas betydligt i slutversionen.

Även om Smålandsgården är stramare än många andra av Westmans nationshus, fanns fantasifulla detaljer som i entrén där väggarna har inmurade vattenslipade stenar från Lagan. "Sån't som man inte får göra", som arkitekt Westman skrev i Byggmästarens presentation.

Tack vare ekonomiskt stöd från småländska bidragsgivare möjliggjordes en hög kvalitetsnivå vad gällde standard och material. Smålandsgården fick inte bara parkettgolv och balkonger till varje rum. Också rumsytan på 15 kvadratmeter är något större än i tidigare projekt. Förutom den fina utsikten, som dock var gratis, hade man tvättstuga och bastu i källaren. (Källa: Tomas Tägil: Arkitekten Hans Westman, funktionalismen och den regionala särarten. Stockholm, Arkitekturmuseet, 1996).

Ombyggnaden 1983
Efter att ha tjänat som studentbostadshus i närmare trettio år var fastigheten i akut behov av renovering. Smålands Nation ansåg att det bestånd av studentbostäder som man vid den tiden ägde (Dackegården, Korpamoen) var tillräckligt. Man var inte heller beredd att ta de kostnader som en renovering av Smålandsgården skulle dra med sig. I det läget valde man att i samverkan med Lunds kommun och AF Bostäder att avyttra fastigheten.

Det kom att bli JM Byggnads och Fastighets AB som köpte fastigheten och som stod för projekteringen, ombyggnaden och bildandet av bostadsrättsföreningen Smålandsgården. Vid försäljningen av de första bostadsrättskontrakten medverkade Lunds Kommun och AF Bostäder.

Förnyelsen 2000-2002
Fasadrenovering
Med Byggkompaniet i Malmö AB som totalentreprenör avslutades år 2001 ett omfattande fasadrenoveringsprojekt:

omfogning av allt fasadtegel
reparation av frostskadade betongplattor (balkonger)
ytbehandling av balkongernas över- och undersidor 
demontering av samtliga balkongräcken (rostskadade)
montering av nya och högre balkongräcken (aluminium)
ersättning av rostskadade stuprör

Ommålning
Sandå Projekt Måleri AB avslutade år 2002 ommålningen av samtliga yttre fönster- och dörrpartier inklusive trösklar och vissa plåtdetaljer på tak.

Gårdsförnyelse
Med MGA Markbyggnadsgruppen AB som totalentreprenör avslutades år 2002 förnyelsen av gården. Vid projekteringen medverkade dessutom Bengt Persson, Landskapsarkitekterna i Lund. Förnyelsen omfattade

utbyggnad av cykelskjulet, nya cykelställ, ommålning
ny takbeläggning på befintligt sophus, ommålning
nya tomtavgränsande plank
ny grind, nya spaljéer, nya bänkar
ny markbeläggning (ny linjeföring och förbättrad avvattning)
nyplanteringar
ny belysningsarmatur
kontroll av dräneringen vid källarmurar

Tekniska förändringar efter 2002
Vid ombyggnaden 1983 installerades en värmepump på vinden som byggde på energiåtervinning i frånluftsventilationen och som - var det tänkt - skulle leda till en besparing på den köpta energin för uppvärmningen av tappvarmvattnet. Systemet var i gång fram till våren 2004. Då stod det emellertid klart att hela systemet var en bisarr konstruktion som sannolikt snarare ökade än minskade kostnaderna för tappvarmvattenberedningen.

Medvetenheten om risken för legionellabakterier i ackumulatortankarna bidrog också till beslutet att riva ut hela anläggningen. Sedan dess direktvärms allt tappvarmvatten av fjärrvärme via värmeväxlaren i undercentralen.

Centralfläkten är vid samma tidpunkt ersatt av en modernare typ, tryckstyrd och betydligt mer energisnål och tyst. Den hjälpfläkt som är inbyggd i ventilationskanalen från källaren är också från 2002.

För att radikalt minska abonnemangskostnaden för kollektivet som helhet så byggdes elcentralen samtidigt om på ett sådant sätt så att vi numera endast har en huvudmätare för el visavi elleverantören. Lägenheternas elförbrukning ingår numera som "förutbetald" el i månadsavgiften. Internt debiteras individuellt, se vidare under fliken "Individuell hushållsel".

Nyåret 2004 sprack vattencisternen till en toalett i en lägenhet högst upp. Under flera dygn sipprade vatten längs rören i rörschaktet med följd att det trängde in vatten i några lägenheter under, ja ända ner till källaren. Eftersom det inte var första gången som en vattencistern sprack i huset, så för att inte ta några onödiga risker, beslöt styrelsen att låta byta ut samtliga äldre cisterner mot nya, vilket gjordes en kort tid därefter.

I november/december 2017 fick Smålandsgården ett helt nytt tak, med nya takfönster från Velux, ny underhållsfri svartmålad plåt och nya takkupor i tegel. Dessutom byttes alla hängrännor och stuprör ut mot nya i svart plåt, på bägge sidor av huset.

I december 2019 sattes ett helt nytt porttelefonsystem in, med mottagare i alla lägenheter.

På våren 2021 byttes all belysning i trapphusen ut mot LED-armaturer med rörelsesensorer.

På våren 2023 utökades LED-armaturerna även till tvättstuga, mangelrum och till våra två soprum.

I november/december 2023 drog Telia in en fiberkabel i källaren i vårt hus, och sedan anslöts 24 lägenheter till deras fibernät. Den drogs genom de gamla telefonkabelrören och det blev därför inte en ful kabelkanal i våra korridorer. Efter denna investering i ny teknik samlades alla medlemmar i ett Gruppavtal med Telia för bredband via fiber 1000/1000 där TV-kanalerna i basutbudet ingår. Den som vill kan utöka sina TV-kanaler genom att ringa Telias kundtjänst.